Jag har efter noga övervägande kommit fram till vad min avsky mot författaren Stephenie Meyer (författaren till Twilight-ni-vet) grundar sig på. Det är inte för böckerna hon har skrivit även om jag inte tycker att de är något att hänga i granen. Hennes otroliga ego är det som jag har allra störst problem med.

Antar (och är förberedd mentalt på) att hela hennes fanbase attackarar mig med länkar till intervjuer och annat trams där hon är så ödmjuk och tackar alla sina läsare och så vidare. Jag är medveten om att i slutet av varje bok så finns det ett tacktal på ett antal sidor. Det är klart som fan att det är lätt att vara ödmjuk i skrift, det är inte direkt svårt att låtsats vara tacksam och ödmjuk, jag gör det hela tiden. Vad jag irriterar mig på är att hennes böcker påvisar motsatsen till ödmjukhet, det är högmod genom alla hennes verk.

Stephenie Meyer är Bella. Bella är Stephenie Meyer. Håller ni inte med är ni korkade, det är så uppenbart att alla som är läskunniga inser det. Bella är Meyers fantasikvinna, hennes alias. Meyer vill vara som Bella (gud vete varför). Bella är den mest inhumana karaktär jag har stött på inom modern litteratur.

För er som fortfarande inte har insett att  Bella är onaturligt grym ska jag lista några tydliga punkter som påverkar Bella och hennes jävla beteende under seriens gång:

• Hon är basen i en kärlekstriangel där två övermänskliga pojkar kämpar om hennes gunst i ett oändligt kraftspel och hon får faktiskt båda (vilken fjortis drömmer inte om det?).

• Bella är den är den enda i serien som inte blir plågad av Janes outhärdliga overkliga superkraft och Edward kan inte läsa hennes tankar - han kan ju annars läsa alla och envars tankar.

• Bruden uppträder så fruktansvärt svinigt mot alla karaktärer hon möter, dock är det inte som hatar henne.

• Bella blir vampyr men hon upplever inte det jobbiga problemet med törsten som plågar alla andra vampyrer.

• Lilla kära Bella har inget att oroa sig för då allt löser sig exemplariskt väl oavsett vad hon råkar ut för.

Ja, hon hamnar i situationer då hon får lite stryk, men majoriteten av tiden flyter allt på helt perfekt. Hon behandlar en av sina "pojkvänners" hjärta som en jojo och allt den elake jäveln gör är att överöser henne med gåvor. Fy fan vilken svin hennes "pojkvännen" är..!

Den fiktiva världen som Bella lever i kretsar fullkomligt runt henne. Detta för att författaren vill att hela världen ska cirkulera runt henne. Hon vill uppnå en heliocentrisk världsbild där hon är solen.

Jag ska skriva en bokserie som handlar om den världsberömde författarinnan Caroline och alla vill ligga med henne. Kanske hon råkar få en könsjukdom eller två och ja, det kan kanske vara svårt ibland att välja bland alla intressanter, men hennes liv så gott som perfekt. Självklart skulle det finnas en karaktär som var vampyr för i dag kan man inte bli rik på sina fantasier om man inte slänger in en vampyr eller två - helst ska de glittra också!

Då kör vi svaren på er frågor. Måste säga att jag är relativt imponerad av er kreativitet.

Nu när bloggningen har varit obefintlig i hur många veckor som helst, antar jag att det är nu man ska be om ursäkt för sitt dåliga bloggande. Det kan ni glömma. Varför ska man be om ursäkt för att man inte bloggar lika frekvent som tidigare? Det är inte direkt något om bryr sig om hur ofta man bloggar?





Ni behöver inte lämna er bloggadress eller ens ert namn om ni anser att det hämmar er kreativa förmåga. 

Oj så mycket jag har haft att göra. Här är en hektisk dag i mitt liv.

Jag har alltid hävdat att tentor är riktigt jobbiga att skriva. Det är otroligt tröttsamt och under tentans gång snurrar kugghjulen på så fort att man är rädd att de ska hoppa ur gängorna. Allt detta bara för att klara av tentan och få ett bra betyg och kunna ta examen till sommaren.

Efter en stressig dag på jobb - månadsskifte som det är - med vågsedlar, lastbilar som inte kör som de ska, fraktsedlar som saknas, kontrakt som kanske inte kan hållas, danskar som tjafsar, medarbetare som bråkar och sedan efter övertid cyklandes på väg till Centralen - punktering! Punktering, mitt ute i hamnen med en åtta kilometer lång väg framför sig, står jag på Pressbyrån och en man runt 25 år tränger sig före i kön...

Jag vet att jag borde ha lärt mig, jag borde ha lärt mig att den mänskliga intelligensen hos en stor majoritet av jordens befolkning är obefintlig...

Jag stödjer inte datorintrång, men jag kan inte låta bli att fundera över hur Matilda resonerade när hon upptäckte att hennes konto på Facebook samt hennes mejl hade blivit hackade.

För ett tag sedan fick jag ett ark klistermärken som ska avge lukt är man skapar på dem utav en kusin till mig. Artig och trevlig som jag är tackar och tar glatt emot skiten och sedan glöms de bort - tills jag började städa idag det vill säga.

Jag tycker att människor ska slåss för sina rättigheter, man ska ge sig in i debatter, man ska slåss för att göra sig hörd och så vidare. Jättebra, fint, stå på dig men det får finnas gränser, folk går för långt. Människor blir asförbannade som inte är ett påhopp för fem öre utan att man bara har olika åsikter men alla övertolkar det. Diskusionen beskriven nedan hände mig för ett tag sedan.

"Negerboll"

Redan här antar jag att hur många som helst blir högröda i ansiktet och tänker "rasist"

Den politiskt korrekt människan säger "chokladbollar" eller möjligtvis "kokosboll" för annars skulle man ju kunna få andra personer känna sig stötta eller träffade.

Jag, personligen, förstår inte varför någon annan skulle känna sig träffade... Negerbollar är något av det godaste som man kan äta och om man då skulle refera det till något som hänger mellan en färgad mans ben borde ju vara enbart positivt... Inte sant?

Om "negerboll" istället skulle skicka iväg tankarna till barn som kräker i papperskorgar kanske man hade förstått att magen skulle vända sig omedlebart och att man inte bara skulle känna sig träffad utan även illamående, dock är det inte barn som spyr vi pratar om utan en "negerboll", något av det mumsigaste som finns. När det är något så gott bör väl ingen bli upprörd egentligen?

Jag tror inte att en färgad människa känner sig förolämpad över termen utan det beskriver antagligen med större sannolikhet överkänsliga vita politiskt korrekta människor som skämms över vad den vita människan gjorde för hemskheter under kolonismen men slavhandel bland annat.

Jag förstår att folk blir upprörda av rasistiska uttalanden, det är FRUKTANSVÄRT med rasism och jag passar på att säga att alla rasister är helt jävla slut i huvudet. Kan man inte inse människors lika värde har man inte rätt att åberopa rättigheten själv, så enkelt är det.

Dock kan man inte överreagera på minsta lilla pk-sak som kommer upp för då ställs de riktigt stora problemen i skymundan. Låt folk kalla chokladbollar för negerbollar och fokusera på viktigare saker som våldtäcktsmän eller människor som blir felbehandlade. Det känns verkligen som att människor är viktigare än en efterrätt... Eller?

Min slutssats är således: Negerbollar är förjävla goda, låt dem vara i fred för helvete!

För att få lite variation i min blogg  tänkte jag idag fokusera på korkade uttryck som har etsats fast i folks medvetande.

"Ta inte illa upp men..."

Ett uttryck som är fruktansvärt onödigt. När någon börjar en mening så här, vet man det kommer komma något elakt efter. Uttrycket verkar användas som en ursäkt i förebyggande syfte. Folk verkar tro att om man ber om ursäkt innan saken är sagd så är det lugnt sedan.

 

"Ta inte illa upp men jag hade sex med din pojkvän medan du sov och sedan så tog jag alla värdesaker jag kom över".

 

Således är det ett onödigt uttryck som inte blir bättre för att man ursäktar sig om själva grundtanken är elak, alltså kan man inte ha särskilt hög intelligensnivå om man använder uttrycket...

... men ta inte illa upp.

"Det är bara din åsikt!"

Oj, vilket geni jag måste ha att göra med. Vilken enastående slutsats du har snappat upp, jag är imponerad. Ja det är min åsikt eftersom det är den jag yttrar. Frågan återstår dock, är du helt helt säker på att det är min tanke? Jag kan ju alltid vara tankeläsare...

 

Att ta till detta uttryck under en diskussion, efter att man har blivit sågad eller liknande, är inte bara korkat, det är desperat. Kommer du inte på något annat än detta att säga så kan du lika gärna gå tillbaka till stenen som du kröp fram ifrån under och jobba på ditt obefintliga ordförråd.

"Den som sa det han var det."

Jag trodde att denna fras dog samtidigt som min oskuldsfulla barndom, men jag har blivit motbevisad. Att en sådan här fras ens existerar utanför sandlådan på dagis är befängt, värre blir det när man i slutet av en disskusion får detta slängt i ansiktet. Kan inte göra annat än att vika sig av skratt (vilket inte var uppskattat av motståndaren).

 

"Det är insidan som räknas!"

Detta är en fras som jag inte riktigt kan hata, då jag anser att viss del av den stämmer. Jag skulle inte kunna vara tillsammans med någon som inte hade en personlighet jag uppskattade. Skulle inte heller kunna vara tillsammans med en människa som såg ut som ett kokt stryk.

 

Ytlig? Tyck du så, det är din lagliga rätt, men utsidan spelar stor roll. De som brukar förespråka detta uttryck har antingen en sjukt snygg partner och vill inte erkänna att de är tillsammans för att partnern är snygg eller så är partnern lika vacker som orcherna i Tolkiens värld.

 

"Respektera dina medmäniskor!"

Varför? Av vilken anledning ska jag respektera människor runt omkring mig? Min repsekt får man inte, den förtjänar man. De människor som har gjort något som jag anser vara värt att respektera, får min respekt och förblir i de allra flesta fall respekterade livet ut.

 

Exempel med äldre, varför ska jag respektera äldre människor enbart för att de har levt länge än mig? För att de är född i en generation innan min? Blir det automatiskt respektingivande? Jag köper att man erbjuder en sittplats i en full buss och liknande för äldre, men det handlar egentligen inte om respekt utan för att man inte vill att bussen ska bli sen p.g.a oväntade benbrott.

 

Förvänta er inte att jag tänker respektera någon som inte har bevisat mig sig vara värd att bli respekterad.

 

 

Har fyllt år och det firades med hamlagad middag hos pojkvännen. Han bjud på underbart god mat och till och med blommor prydde bordet.  En helt perfekt födelsedag och ännu mer perfekt är min present som genomförs i morgon, nämligen Rammstein-konsterten.

Annat roligt som har hänt är att jag tog mod till mig och införskaffade mig min första tatuering. Jag är oerhört nöjd, den med råge den sötaste bakom-örat-rosetten som har gjorts, ja jag har alltså en röd söt rosett bakom örat.

Här kommer bilden på skönheten

Att finns en del människor som jag faktiskt kan med handen på hjärtat säga att jag hatar, inte avskyr, hatar med varje fiber i min kropp kanske inte kommer som en fullständig överraskning för er.

Dock har jag komponerat en lista över dessa människor som jag anser kunde försvinna ifrån jorden och intelligensnivån skulle då onekligen skjuta i höjden.

Människor som inte kan sitt språks grammatiska regler (för mer utförlig beskrivning läs här) Att inte kunna skriva ordentligt och det inte beror på anledningarna som nämns i ovanstående länk, är oacceptabelt. Det är inte lönt att beskriva det mer ingående utan jag kan lätt dra slutsatsen att den sortens människor är idioter.

Homofober, dessa människor får jag totalt frispel på, de som dessutom bortförklarar sin åsikt med korkade argument som "det är onaturligt", "det är emot Guds ord","tänk på våra barn" samt "det är så äckligt att se homosexuella kyssas" - ja för det är ju så mycket bättre att se heterosexuella utbyta saliv som om de hade en spottävling?

Detta leder mig således in på nästa hatade grupp människor... Nykära människor, dessa underbara nykära människor som på fullaste allvar tror att hela världen vill höra om deras älskade bättre hälft... Detta eviga tjat om pojkvännen/flickvännen som pågår hela jävla tiden. Jättebra att ni älskar varandra, fint, gulligt men att tortera andras öron med det är inte lika gulligt och fint. Framförallt inte när den bättre halvan ofta är lika intressant som "dagens outfit" - ja det är så jävla ointressant att jag hellre tar livet av mig än komponerar en själv.

Brudar som överreagerar för minsta lilla i ett förhållande... Jag tror att män har andra saker för sig än att ha dig som en klängväxt slingrande runt sig. Fan vad irriterande. Jävla tur att jag har pojkvän.

Brudar som fnittrar okontrollerat så fort en kille öppnar munnen. Killar, ni är verkligen inte så roliga och ja brudar är verkligen så patetiska.

Fjortisar, behöver jag verkligen utveckla..? Idominsalva, morotsfärgad foundation, blonderingar, Twilight och så vidare och så vidare. Korkat pack...

Överdriva feminister. Var inte tanken att det var jämnställdhet som man erftersträvade? - inte att förtrycka män genom att säga att kvinnor är bättre?

Människor som medvetet sänker sin intelligensnivå för att passa in i ett korkat gäng. Ni förtjänar fan bara att bli föraktade och behandlade utan minsta fragment av respekt.

Jehovas Vittnen. Har ni någonsin vaknat klockan åtta en lördagsmorgon av att det ringer på dörren? Man segar sig upp för att öppna och när man väl har kommit fram och öppnar så står det två leende människor vars uppsyn får ens maginnehåll att åka berg-och-dalbana, och försöker vinna en över med: Gå med i Jehovas Vittnen - få redan på den verkliga sanningen. Någon borde ta på sig att sköta deras PR för jag har svårt att tro att man värvar någon till sin religion genom att göra folk irriterade och väcka dem för tidigt en lördagsmorgon, men det kanske bara är jag..? Den enda reaktion de väcker hos mig är att jag vill köra upp Bibeln så långt att till och med drogpoliser skulle ha svårigheter att få ut den.

Religiösa fanatiker... Suck, suck, suck... Vet inte var jag ska börja för att nysta ut idiotin med dessa människor... (Jag tycker att religionsfrihet är en vacker, fin liten tanke, vilket innebär att jag INTE tycker att alla som har en tro är religiösa fantatiker...)

Människor som inte förstår ironi/sarkasm. Dessa underbara människor ger mig min dagliga humordos för det finns inget som är så skrattretande som dessa människor. Förvisso kan det vara svårt att avgöra i text eftersom mycket hänger på tonläge, men det ursäktar bara så mycket. Människor som trots man har en muntlig dialog inte förstår ironi/sarksamt vill man bara dränka och enligt min mening borde man få det med.

Det finns garanterat fler människor som jag avskyr, dock kommer jag inte på fler just nu, men det uppdateras någon gång i framtiden.